5 år tillsammans

12 maj - 2008.

Den dagen kommer jag ihåg. Denna dagen ligger djupt i mitt hjärta och jag kan inte förklara hur tacksam jag är över att jag gjorde vad jag gjorde den dagen. Den tolfte maj 2008, då jag för första gången träffade mitt finaste hjärtegull. Jag var 10 år, hade ridit i ett år, och åkte tillsammans med min mamma ut till upphärad för att provrida en shettis som jag senare skulle komma att rida några dagar i veckan. Jag kommer så väl ihåg, att mamma gick in i stallet och frågade om ägaren, medans jag stod utanför och klappade ett par hästar. När mamma sedan ropade på mig så gick jag in i stallet och precis till vänster om ingången så var det ett rum med spolspilta och där inne stod han. Min fina Tintin. Jag blev nog kär direkt, i hans utseende iallafall. Jag fick borsta honom och sedan rida några varv i paddocken. Inga bus, inga bocksprång som vi hade hört talas om - så mamma och Tintins ägare bestämde att jag skulle få sköta om honom lite då och då. Första dagen med honom var verkligen speciell. Det måste låta konstigt för er som inte känner Tintin, men han var så... Snäll. Han gjorde inget dumt, han var snäll mot mig och hittade inte på några bus varken i stallet eller när jag red. Nu när jag tänker på det såhär fem år senare, då måste han ha förstått vad som hände. Han måste ha vetat någonting. För nästan alla de resterande gånger jag var hos honom året han stod i upphärad så var han helt odräglig och jag grät och mamma var nära på att ge upp. Men även om jag var ledsen, även om jag var rädd för honom, så var det något i mig som gjorde att jag ville stanna kvar. Och se vart det har tagit mig nu.

Jag är inte den som tror så värst på ödet - men någonting måste ha planerats innan det skedde. Något måste ha varit förutbestämt. För se var jag är nu - Tintin tog mig ett år efter jag träffade honom till Ängkullen och där spenderar jag största delen av mitt liv numera. Tintin öppnade flera olika dörrar för mig, jag fick lära mig så sjukt mycket av Anna som äger ängkullen, jag fick börja rida Saga, jag fick frågan om att rida andra hästar... Det är helt ofattbart vad mycket bra som hänt mig och vad mycket jag lärt mig efter jag började ta hand om Tintin. Jag gav aldrig upp, och nu älskar jag Tintin mer än något annat här i livet. Han är inte min häst på papper eller om någon skulle fråga, det kan jag inte säga, men i hjärtat så är han min alldeles egna ponny. Jag struntar fullständigt i att jag inte kan rida honom längre, det är ändå han som får första kramen när jag kommer till stallet, det är alltid han som får sista kramen innan jag åker hem. Han kommer alltid i första hand. Om något skulle hända honom så vet jag inte vad jag ska ta mig till... Men det är inget jag vill tänka på nu.

Idag för exakt fem år sedan träffade jag min allra bästa vän. Fem år av blod, svett och tårar - men även fem år av kärlek, lycka och glädje. Fem år som jag inte ångrar en enda dag av. Jag vet inte vad jag skulle göra eller var jag skulle vara om jag inte fortsatt ha Tintin, jag hade antagligen inte ridit eller hållt på med hästar idag. Det är Tintin som håller upp mitt hopp, det är han som gör att jag fortsätter när allt går åt helvete. 

Idag fick jag och han flera timmars kvalitétstid, och han visste allt att det var något särskilt idag. När ajg klev ur bilen imorse och ropade på honom, så tittade han på mig, men det är inget ovanligt, men sedan, innan jag äns hade gått några steg så gick han fram och satte huvudet på muren, och bara väntade på att jag skulle komma fram. Det har aldrig hänt. Jag brukar alltid få ropa på honom och locka fram honom, även om det inte tar lång tid, men idag var han först vid muren. Bara en sån liten sak gör så att jag vet att min kärlek är besvarad.




Tintin i sina nya mässfynd

Vad tycker ni om sakerna jag hittade på mässan? :)
 

Tintin - 1 Maj

Idag tömkörde jag Tintin ett relativt långt pass i paddocken, han har verkligen börjat fatta grejen nu! I början hade han lite svårt att förstå när han skulle svänga och när han skulle ställa sig, eftersom man vid båda tillfällena tar i innertygeln. Men nu har han förstått förhållandena så nu funkar det superbra! Öppnorna var helt fantastiskt fina i skritten idag, och han orkade tillochmed nästan en halv långsida öppnor i trav idag! Han utvecklas snabbt som attan, och det är förstås bara roligt!

Tintin har även börjat förstå hur han ska göra på volterna i tömkörning, alltså när jag står i mitten och korrigerar därifrån, som longering fast med två tömmar. Han får då och då en väldigt fin form och trampar under sig bra, men när han tycker att det blir för jobbigt så tvärnitar han och vänder sig in mot mig, tittar på mig och så ser det ut som han säger "Men mamma, varför ska jag springa och inte du?". Jag smälter varje gång.

Jag tycker dock att han inte är redo för galoppen riktigt än. Jag lät han galoppera några få gånger idag helt fritt, alltså ingen form, inget tryck åt sidorna eller liknande, bara få galoppera så han förstår att han ska göra det när jag ber om det. Galoppen funkade bra men han saktade av väldigt snabbt, eftersom han inte orkar galoppera länge på en volt. Om han skulle få springa på fyrkantsspåret så hade han hållt sig längre, men då orkar inte jag med istället, haha. Lite komplicerat, det där! Men när han byggt lite mer muskler från traven och skritten så ska vi ta tag i galoppen ordentligt så den blir minst lika fin!

Jag slutar aldrig att förvånas..

Länge sedan ni fick läsa ordentligt om Tintin här på bloggen känner jag! Ni ska inte tro att han glöms bort, det är han som får allra flest pussar och mysstunder med mig i stallet. När jag borstar honom borstar jag minst dubbelt så länge som jag borstar Saga - även fast han är drygt hälften så stor! Just nu ser han dock inte så vacker ut, eftersom han håller på att fälla vinterpälsen. Tintin byter nämligen färg kan man säga när han sätter/fäller päls, han blir brun i ansiktet men vit på resten av kroppen. Inte så fint, eftersom de bruna fläckarna lyser svagt igenom det vita och därmed ser han smutsig ut - hur man än försöker få han finare. Men det är tur att utseendet inte är det viktigaste, även om han för mig fortfarande är världens sötaste ponny!

I lördags var det tömkörningslektion i stallet och jag stod länge och funderade på om jag skulle ha Tintin eller Saga med mig på den. Valet föll på Tintin så efter en ordentlig borststund så gick vi + några andra i stallet upp till stora paddocken. Innan lördagen hade jag inte tömkört Tintin på vääldigt länge, istället har jag kört honom en del men mest lekt runt med honom. Men tömkört Saga, det har jag ju gjort, så jag har lärt mig mycket bättre nu hur jag ska göra. Så lektionen gick hur bra som helst, Tintin var så sjukt duktig så jag höll på att tappa hakan flera gånger! Han hade en jättefin form, satte under sig ordentligt och det funkade till och med att göra öppnor, slutor och skänkelvikningar i både skritt och trav! Han tuggade ordentligt på bettet och verkade tycka att det var väldigt kul, förutom vid ett tillfälle då två av de andra hästarna gick ner från paddocken, och just då råkade jag ta pisken på rumpen på Tintin, och då fick jag mig en liten spark. Men det var inget farligt som tur var.

Idag tömkörde jag honom lite igen. Inte lika länge idag, kanske bara 20-25 minuter max. Tränade mycket på öppnor idag, mestadels i skritt. Försökte även få ut honom lite på volten i trav, så jag inte behövde springa efter honom hela tiden. Det funka helt okej, vi fick till och med till några galoppsteg vilket Tintin tycker är väääldigt jobbigt...! Avslutade när det gick som bäst genom att trava av honom ordentligt på fyrkanten. 


Eftersom jag inte tömkört Tintin på länge så hade jag helt glömt känslan, för det är faktiskt så att det nästan är som att rida när man tömkör. Jag slutar aldrig heller förvånas ver hur duktig denna hästen faktiskt är och hur stor kapacitet han har i den lilla, runda kroppen! Man har samma kontakt med hästen, bara det att man har den framför sig istället för under sig. Så det var nästan som att rida Tintin idag, jag kände igen så sjukt mycket om hur känslig han är när han faktiskt är snäll och duktig... Åh om jag bara var några decimeter mindre och några kilo lättare! Fy satan vad jag saknar att galoppera/bocka runt på fälten med min bubbis... Tiden går alldeles för fort! Men tur är det att jag fortfarande har chansen och kunskapen att kunna jobba med honom även fast jag inte kan sätta mig på hans rygg. Min fina prins! Någon dag när jag tömkör ska jag be någon att ta kort, eller kanske filma lite? Skulle det vara kul att se? Han har inte så mycket ryggmuskler just nu men det tränar vi snabbt upp och om några månader ger vi oss på piaffer... Häftigt va!?

Några godbitar från sommarn -12

Om inte dessa bilder får er att längta efter sommaren - då är det nå fel på er!

Lördag

Hejsan! Idag har jag spenderat flera timmar i stallet på förmiddagen, men jag gjorde faktiskt inte mycket. Först friserade jag åtta (!) stycken söta shettisar. Men jag klippte bara där grimman ska sitta och så fick skägget lite finslipning också. De lite yngre barnen på ridskolan kan tycka att det är lite svårt att knäppa alla spännen på tränset på vintern så därför brukar vi trimma skäggen på shettisarna vid den här tiden. Jag klippte dem innan Jul också men nu har dom lika långt skägg igen, haha... Men nu har jag iallafall bara tre kvar så dom tar jag imorgon! Tur att alla shettisarna är så himla goa, det blir ett nöje att klippa dom! 

Efter det så pratade jag lite med i princip alla som var i stallet, och det är ju alltid lika mysigt. Det kom även en ny ponny till stallet idag, en C-ponny som numera en tjej som heter Lovisa har hyrt! Ska bli jätteroligt att se hur de utvecklas tillsammans. :)

Tintin fick förstås tid också. Honom tog jag på en liten promenad i skogen med, och även om han helst ville äta på allt gräs som tittat upp efter vintern så blev det riktigt mysigt. Efter promenaden borstade jag av honom ordentligt och skrapade av en massa vinterpäls! Det blir mindre och mindre nu, kan knappt vänta på sommarpälsen...

Tankar om dagen

Min dag började fantastiskt - solen sken och jag åkte ut med mamma till stallet. Mammas kompis och hennes tvillingar på 2 år kom lite senare och hälsade på hästarna och hjälpte mig att borsta på Tintin. Hur söta som helst! När de hade åkt hem så tog jag på Tintin selen och tränset, satte på vagnen och tog en körtur i skogen. Savannah (en av tjejerna i stallet) följde med och det blev en riktigt mysig tur! Vi körde somsagt i skogen, en ganska kort väg men det var väldigt roligt ändå. Tintin hade superroligt och lunkade på väldigt fort, i traven pinade han också på ordentligt! När han kände för det så lät jag honom ta några galoppsteg, det var nog extra roligt för honom. Han ser så himla glad ut när man kör honom och hans ögon utstrålar verkligen livsglädje! 

När vi var klara med körningen så fortsatte dagen tyvärr inte lika bra. Det blev några väldigt stressfyllda timmar när Savannahs sköthäst fick kolik och jag och Savannah gick runt, runt i paddocken i en och en halv timme. Hästens ägare kom också ut och ringde veterinär som kom lite senare, eftersom hästen hade väldigt ont och det inte var säkert att hon skulle klara av koliken. Jag åkte hem innan veterinären gjorde det, men jag fick ett meddelande av Savannah förut att hästen var lite på bättringsvägen nu och jag hoppas verkligen att hon blir bättre och bättre och inte sämre igen! 

Tankarna har snurrat väldigt i huvudet på mig, jag fick agera stöd för Savannah idag och det tär på både kropp och sinne. Min hjärna går fortfarande i högvarv, även fast jag vet att hästen mår bättre nu. Mitt undermedvetna vill tänka på vad som skulle kunna hända medans jag bara vill tänka på annat. När veterinären kom ut till stallet gick jag in till Tintin eftersom jag inte ville ta någon plats, väl inne hos Tintin hittade jag honom liggandes ner, i solen. Han älskar verkligen att sola. Jag satte mig bredvid honom, borrade in ansiktet i hans päls och då släppte allt. Ingen mer press. Tintin fick agera mitt stöd. Bävar inför dagen något händer honom.





Flätor

Något som jag uppskattar med att Tintin är en shettis är hans svans. De flesta shettisar har en väldigt tjock och fin svans, och Tintin är inget undantag. Hans svans "lossnar" väldigt lätt på sommaren, alltså så faller den av om man borstar den och därför får jag i princip dränka den i pälsglans vid den tiden. Men annars är hans svans väldigt tjock och fluffig, och väldigt lätt att fläta! 

Jag älskar att fläta, det spelar ingen roll om  det är i människors hår eller hästars, jag älskar att pilla ihop något fint på nolltid. Så när jag ska ut och köra brukar Tintin nästan alltid få någon slags fläta i svansen, och ibland även i pannluggen. På Saga gör jag det mer sällan, det är väll någon gång ibland som hon får en kort fläta i svansen, men aldrig något annars. Jag brukar aldrig heller fläta varken Saga eller Tintin på sommaren eftersom de måste ha tillgång till sin egen svans då för att jaga bort flugor, och det tar man självklart inte ifrån dem! 

Men övriga tider på året så tycket jag att det är väldigt fint med flätor, oavsett storlek på häst - Men kanske speciellt på shettisar. ;) Brukar ni fläta era hästar? Isåfall när?


Här är tre olika flätor som jag knopade ihop när jag gosade med Tintin i hagen idag. Den längst åt vänster är en fiskbensfläta, den i mitten en inbakad och den åt höger en annan och kortare variant av fiskbensfläta.

Äntligen!

Igår kom jag hem från min Farmor och idag kom jag äntligen ut till stallet igen! Har saknat hästarna så, speciellt Tintin. Dagen började iallafall med att jag hjälpte till på stallfritids i ett antal timmar, barnen var supergoa och shettisarna likaså. Träffade också nästan alla mina underbara stallkompisar igen, eftersom de också hjälpte till på fritidset. 

När barnen åkt hem så tog jag in Tintin och borstade och myste, sedan så körde jag honom en liten stund i skogen. Julia följde också med, mest för att ha lite hjälp om Tintin skulle busa till det, det är ju alltid bättre med 4 händer och ögon än bara 2, men såklart även för sällskap. Vi har ju inte träffats på några dagar vi heller! Tintin skötte sig iallafall fantastiskt, jag har aldrig kört honom i skogen förut men det gick bättre än väntat! Det var väldigt varmt så i början var han lite seg men tröttheten försvann fort när vi kom in i skogen och skuggan.  Idag fick han ju ta i lite mer eftersom vi gick i skog och mark, istället för på asfalt. Men prinsen hade väldigt roligt och det hade också jag och Julia! Vi tog en runda som tog kanske 30-40 minuter, och Tintin tyckte verkligen att det var jätteroligt! 

Han är så himla söt, man märker verkligen att han tycker att det är superroligt att dra vagnen. I början brukar han inte riktigt fatta att vi ska ut så då brukar han inte gå så fort, men efter första traven brukar han pina på som bara den. Öronen spetsade framåt då, alltid! Världens sötaste grabb. ♥


Denna bilden är från i höstas, andra gången jag körde honom tror jag. Dock inte med samma vagn som jag har nu, den på bilden tyckte jag var lite för tung för honom. 

God must have spent a little more time on you ♥

Vad tycker ni om bilderna? De två på mig och Tintin har Julia tagit och de två på bara Tintin har jag tagit. 
 
 

Måste dra till Hööks...

Blir helt galen på mig själv när jag inte kan hålla mig ifrån Hööks hemsida... Jag fastnar alltid för något och min plånbok har inte råååd! Men snart är det dags för min bästis Tintins födelsedag, och då måste det ju inköpas ett antal presenter! Man kan ju inte låta hästen gå utan presenter, det skulle ju vara rena rama dööööden för hästen!  Sen får jag ju förstås inte glömma vårat jubileum heller, som sker en dag innan prinsens födeledag.. Då behövs det också presenter! Nä, men Tintins födelsedag och vårat 5-årsjubileum (!) ger mig en ursäkt till att åka till min favoritaffär, Hööks Hästsport. Jag köper så gott som alla mina häst- och ridsaker där eftersom det inte kostar skjortan och det är faktiskt helt okej kvalité på de allra flesta grejerna! Sedan är det ju mässan på Skandinavium i april så där kanske jag också hittar något prisvärt - antagligen då med lite bättre hållbarhet. ;)

Nu är det ju så att Tintin inte fyller år förräns 13 maj, och 5-årsjubileumet inträffar 12 maj, så det är ju ett tag kvar. Men det betyder ju inte att man inte kan börja kolla efter tänkbara saker att köpa! Till jubileumet blir det nog bara ett körspö (Gud så skoj!) eftersom jag inte har ett eget, och så en påse Fishermans till Tintin, haha. På hans födelsedag blir det däremot att slå på stort, det är inte varje dag man fyller 15! Tintin tar sig ur fjortislivet och blir lika gammal som mig. Det måste man ju fira med både tårta och presenter! Förra året blev det bara tårtkalas, så i år ska det bli mycket bättre! En betfortårta och en eller två presenter på det hade inte varit något att klaga på! 
 
Bortskämd Ponny?Neeeej då!


Underbar dag

Alldeles strax ska jag hoppa i säng, imorgon är det Fredag (daah) och då blir det skola i några timmar och senare på kvällen ska vi i nian ha disco för de yngre barnen. Så det blir en fullspäckad dag och därmed har jag tyvärr inte tid att åka till stallet. Det får bli i helgen istället. :)

Men idag har jag haft riktig kvalitetstid med hästarna, jag älskar lediga dagar så man kan vara så gott som helt själv med hästarna! Speciellt sådana här soliga dagar som det faktiskt har varit idag. Började med att göra alla sysslor till Dellas, det vill säga höt, mockningen och kraftfodret. Sedan satte jag mig ute i Tintins hage, men medans Tintin stod och käkade så satte jag mig istället bredvid hans ena hagkompis, Bella. Hon hade tagit det soliga vädret i akt och lagt sig ner och solat lite. Så jag satte mig bredvid henne och snart hade jag en sovande Bella bredvid mig med sitt hubud i mitt knä. Sådana ögonblick är helt fantastiska, tänk att Bella, som jag inte gör mer än gosar med i hagen ibland och ger henne och de andra shettisarna mat, tänk att hon vågar ligga där helt försvarslös bredvid mig och sova med huvudet i mitt knä. Då känner man verkligen hur mycket man är värd, man känner hur mycket individen litar på en. Även om man inte handskas så ofta med denne så vet hon/han vem man är och litar på en så mycket så att den kan ligga och sova bredvid mig. Häftig känsla.

Nyvaken Bella i knät och solen i ansiktet, härligt!!


Sen blev Tintin väldigt avundsjuk och då fick jag gosa med honom en stund. Sedan tog jag in Saga och så grejade jag med henne. Mer om hennes träning kommer senare! Efter att jag var klar med Saga så borstade jag Tintin ordetligt och sedan selade vi upp och körde en bit i samhället! Julia och Savannah följde med också. Tintin tyckte att det var superroligt och hade öronen spetsade hela vägen. Man märker verkligen att han älskar det! 

Ovanligt SNYGGA (damnnnnn) ponnytokar tillsammans med världens finaste ponny.
 
Efter någon timme med skratt och prat inne i stallet så blev det dags för tredje hästen för dagen, nämligen Dellas. Honom skrittade jag ut en liten runda på tillsammans med Julia. Dellas var jättesnäll och hittade inte på några dumheter alls. Underbar kväll, en massa snack om gymnasiet och framförallt om sommaren. Som jag längtar!

Tintin

Tintin är, enligt mig, världens bästa, finaste, underbaraste och framförallt mest personliga häst. Han är en shetlandsponny född den 13 maj 1998. Han bor på Ängkullens shettisridskola i trollhättan. Jag träffade honom för första gången den 12 maj 2008 (altså en dag innan hans 10-årsdag) och blev kär direkt. Jag red han i ungefär tre år innan jag blev för tung och lång, och numera spenderar vi mycket tid tillsammans men på andra sätt. När jag red honom var han en riktig jävel, han är inte den roligaste att sitta på om man säger så! I hans gamla stall, där han stod innan han flyttade till ängkullen, så bockade han av mig minst en gång under varje pass... Haha! Jag kunde inte heller galoppera på honom förräns jag ridit honom i ungefär ett år, eftersom han var så jobbig och bockig, jag började galoppera i samma veva då han flyttade till ängkullen.


Nu rider somsagt inte jag Tintin längre, men hösten 2012 började jag köra honom lite. Han blev inkörd när han var yngre men det har inte blivit mycket innan jag började köra honom igen. Men det tycker han är väldigt roligt och han har nästan alltid öronen farmåt när vi är ute med vagnen! När vi inte är ute och kör så brukar vi köra lite "följa johanna" eller tömköra. Jag försöker även lära honom att longera ordentligt men han förstår inte riktigt vad det går ut på, haha.

Tintin är den mest fantastiska häst jag någonsin träffat, och vi har ett band som aldrig någonsin kommer att brytas.Ingen kan nog nånsin förstå hur mycket den lilla skiten faktiskt betyder för mig, han är den som jag helst spenderar tid med, han är den jag tänker på när jag är ledsen, han är den som förstår mig på riktigt. 

Det går inte riktigt att sätta ord på honom så här, men han har en väldigt stark personlighet och han är min bästa vän. Den bästa känslan i världen är när jag har varit borta i några dagar, ropar på honom och så kommer han springandes med spetsade öron.. Världens finaste vän. ♥

RSS 2.0